Ångesten som uppstår när man egentligen inte behöver köpa mer hästgrejer

I veckan kom katalogen från den stora ridsportutrustningskedjan, ett av fler tecken på att våren finns där nånstans i framtiden. Joodå, det fanns ett och annat jag kan tänka mig att köpa men är det nåt jag behöver. Hmm...?
Nej, det är det inte!

Känslan av tomhet sprider sig i min i efterdyningarna av en förkylning trötta kropp. Hästarna har faktiskt den utrustning dom behöver just nu. Wiszca har lite mer än Gawin så för att det ska bli rättvist kanske jag skulle köpa honom ett träns till utöver dom tre han redan har men förnuftet säger mig att han inte skulle bli en gladare kille av det. Och jag skulle nog inte bli en gladare mamma heller.

Mitt förut uppdämda shoppingbehov av hästgrejer är uppshoppat. En helt ny och obekant känsla som jag har svårt att hantera. Men jag tror och hoppas att den är lättare att hantera än traumat av att i barndomen rida på ridskolan iförd gula manchesterbyxor och gröna gummistövlar medan dom andra hade ridbyxor, ridstövlar och BRS-jacka.
Den klädseln har ju inget som helst med hästarnas klädsel att göra men det är mycket roligare att handla till dom. Och jag skiter fullständigt i hur andra tycker att vi ser ut men jag har velat ha saker bara för min egen skull bara så jag vet att jag har dom om jag vill och en hel del har ju faktiskt varit absolut nödvändigt. Som till exempel sadlar...
Sadlar som är det värsta och tråkigaste som finns att försöka få tag på och passa in på en 30 centimeter kort tunna. Nu har jag lyckats med det också.
Jag har uppnått mina mål för tillfället och kvar blir bara dom där tråkiga förbrukningsartiklarna som broddar, lädertvål, glansspray, flugmedel, gummisnoddar och jag skulle behöva ett par till flexstigbyglar så jag slipper hålla på och flytta dom och så har jag slitit ut mina favoritridbyxor och ett par nya shortchaps behöver jag också ha och så vill Wiszca ha det där turkosa schabraket på baksidan av katalogen bara för att det är turkost och då vill ju Gawin ha ett nytt i nån fin färg också så att han inte känner sig förfördelad.

Jag har en del att fundera över nu när det dykt upp för mig helt nya känslor att hantera och bearbeta...