torsdag 18 juli 2013

Bara maken och jag

Det händer inte ofta men sällan att maken och jag hittar på nåt ihop bara för kul. Igår åkte vi till Nyköping och romantiserade i hamnen. Ja, det går att romantisera efter 24 år. Det går också att bränna pengar.
Vi hann precis ur bilen när jag fick syn på ett jättebord med silversmycken. Määän vilken otur! Jag är inte mycket för bling och det är då rakt inte maken heller men den här silversmeden hade samma goda smak som oss så nu är vi ringmärkta på andra handen också.

Sen åt vi mat, massor med mat. Vädret var perfekt för att sitta vid Nyköpingsån med utsikt över Nyköpingshus och titta på två karlar som försökte kasta ut nät med varierat resultat.

En mycket bra dag som avslutades med cigarrinköp. Det finns inget tak uppåt för hur mycket man blåsa på en tobaksaffär.

Idag är det varmt, jättevarmt!

tisdag 9 juli 2013

Ibland så lyckas man

Som till exempel igår när Gawin och jag red rakt in i solnedgången. Vi red rakt in i jakten också och det var verkligen inte meningen.
Det var en broms som ville följa med oss men den oskadliggjorde mamman för det är så det blir när man biter mammas lilla pluttpojke. Förutom en och annan mygga var det helt lugnt och skönt och lite bitigt svalt ute. Nästan vantväder framåt 23-tiden.

Gawin tyckte det var så skönt att komma ut på en lite längre tur. Han lade genast i sin bästa power walk-växel. Han tycker om att vara ute länge och vi båda hade gärna varit ute nån timme till men efter ett par timmar blev det för mörkt och jag hade inte tagit på oss några reflexer. Orutinerat.

Nu har det mest blivit korta snabba turer för båda hästarna på grund av flygfän. Vanligtvis är vi ju ute en bra stund för det mesta och vanliga uteritter med framskrittning, lite trav och galopp och avskrittning ser dom som uppvärmning och blir både förvånad och besviken när vi helt plötsligt är hemma igen och så blir det inget mer. Jo, jag rider så ibland i vanliga fall också men när det händer flera gånger på raken under en period är mammas tårtsmulor inte alls nöjda. Dom tycker om att vara ute och mala på länge och det är därför distansträning passar så bra. Sen så ska jag väl i ärlighetens namn säga att jag tycker om distansträning och man gör sånt man själv tycker är kul men hade inte dom också tyckt det så hade det inte varit roligt för nån och då hade vi hittat på nåt annat.

Nu är det hursomhaver som så att mammas älsklingar är vana med och vill vara ute på lite längre ridturer med jämna mellanrum och senaste tiden har det inte blivit så på grund av bromsar som ingår i myten om det lugna livet på landet och ingen av oss är nöjda med det.
Igår kväll blev Gawin och jag nöjda över en 2-timmars power walk i bromsfri solnedgång. Bra semesterväder!

måndag 8 juli 2013

Semesterväder

Alltså semesterväder vad är det? Det borde väl rimligtvis vara det väder som passar till det man gör när man har semester.
Nu har jag semester och är hemma och vill göra sånt som jag gör när jag är hemma t ex rida. Det är skitdåligt ridväder nu och eftersom jag har semester så är det dåligt semesterväder. Soligt och varmt mitt i sommarn - bromsinvasion.

Precis som myten om det lugna livet på landet finns det en myt om långa härliga sommarritter på ängar och skogsvägar på glada lugna hästar med håret fladdrande och alla är lyckliga. Så är det på bild men inte i verkligheten. Inte för oss som bor där det finns bromsar.
Det går helt enkelt inte att rida dagtid om det inte regnar och då fladdrar ju håret riktigt dåligt.
Om det inte regnar får man rida sent på kvällen. Igår stack Gawin och jag ut klockan 23.00 iförd pannlampa och reflexväst med texten Jag cyklar i Stockholm. Då var det bromsfritt och inte alltför många vakna.
Idag tränade Wiszca och jag med pil och båge med början 22.15. Några trötta bromsar var fortfarande vakna men dom gick och lade sig med solen.

Det är helt underbart väder om dagarna nu. Om man vill ligga på en badstrand. Jag vill ta oändliga och helt oplanerade fikaturer med mina älskade hästar och då är det skitväder.
Jag vill ha fint strilande sommarregn en sådär fyra fem timmar om dan och det står jag för.

torsdag 4 juli 2013

Dagen idag, och igår

Sonens skor överlevde inte Bråvalla. Inte för att det var nåt fel på dom eller så för tvärt om har dom verkligt ställt upp och gjort sitt allra bästa. Man kan inte begära hur mycket som helst av ett par skor. Att utstå en 15-årings fötter, en Kiss-konsert och en festival ståendes längst fram på dom största banden och resten av tiden i lera är gott och väl ett livsverk så dom fick en hederlig begravning och ett par nya har införskaffats. Likadana förstås.

Gårdagskvällen ägnades åt utmockning av bäddar. Ni som gjort det vet vad det innebär i form av muskelanstängning, tid och kemisk rensning av luftvägar.
Jag har alltid fått höra att valacker pinkar så mycket och eftersom jag inte haft nån förr så har jag inget att jämföra med. Det har jag nu.
Det där måste vara en myt eller så har dom som säger så inte haft en rekorderlig pissmärr.

Den årliga utmockningen av bäddar ger uttrycket skitgöra verklig innebörd och efter det duger inte nån vanlig liten rengöring. Jag är inte nån storkonsument av skönhetsartiklar av nåt slag. Tvål och vatten och nån smörja vilken som helst som står närmast när nåt behöver smörjas in vart som helst. Dag- och nattkräm och sånt går ju inte att hålla på med.
Efter dylikt skitgöra går det dock åt lite grejer så ansiktsvatten tyckte jag kunde va bra. Det var väldigt va skitig och uppfrätt jag måste blivit tänkte jag så strävt och svidigt det blev. Ja, det blir så när man tar nagellacksborttagning istället. Nu är jag redigt exfolierad, gånger två.

Dagen idag har ägnats främst åt bågskytte. Mest från marken då kanonkuleponnyn i gräddbakelseskrud visst hade käkat raketbränsle. Det går både blixtsnabbt och blir väldigt luftiga gångarter då.

Nu ska jag ut och leta pilar...

tisdag 2 juli 2013

Rock och lera

I lördags var vi på Bråvallafestivalen. Andra åker på husvagnssemester och vi brukar köra familjerock. I år blev det en minivariant med en dag och ett barn. Och det var väl tur som det underlaget såg ut. Ja, inte att vi bara hade ett barn med oss för det är naturens gång pga ålder och egna planer men en tredagars på campingen i regn och lera hade ju inte varit nån höjdare. Jag hade nog helt enkelt frusit ihjäl.

Nu ligger Bråvalla nästgårds så det passade bra att pricka in Volbeat som för mig var det bästa bandet på den här festivalen. Har sett dom förr och vet att dom lätt är värd en blöt, kall och lerig vistelse.

The Sounds prickade förstås in en regnskur men vad gör väl det.
Maja Ivarsson måste va världens coolaste tjej. Ja, jag är nog lite kär tror jag. Undra just om jag skulle ta och byta frikort Tommy Lee börjar ju bli lite sliten.