torsdag 16 februari 2012

Favorit i repris

Sedan jag lade ut Populära inlägg på vänsterkanten är det ett som stadigt klättrat uppåt i listan och är det av dom som blivit mest läst under den här tiden så jag kör en favorit i repris här nedan.


Gårdagens planer sket sig redan i starten. Det lugna livet på landet kom emellan. Nej, det är ju faktiskt inte som i inredningstidningar och bleka bloggar. Inte på riktigt. Hängmattan är inte välanvänd, långa mysiga luncher under äppelträden med fullt buffébord som tar minst två dagar att laga till lyser med sin frånvaro och det där med att njuta av sin enorma och alltid välskötta trädgård - nej, inte utan min trädgårdsmästare som jag inte har.
Åt att svassa runt i svepande ljusa klänningar i det fantastiska lantköket fullt med årets skörd och syltningar och saftningar säger jag bara HA HA! Sånt göres endast på bild. Men visst jag kan ställa till det här, klä upp mig och tvinga nån av ungarna att fota, redigera och skratta ihjäl sig.


Och så har vi den rogivande tillvaron med djuren. Jaa, det är den - ibland. Men oftast är det lera, bajs, massvis med hår, fodertransporter på blank-is, bära vatten, trampa i kattens matrester barfota på väg till toan om natten i kolmörkret och har man riktigt tur får man frukost på sängen i form av en rekorderlig sork.


Vad som inte syns på bild är timmarna som läggs mellan det fotade fina fikabordet i trädgården, stilleben i vardagsrummet (allt skit är rakat åt sidan i en hög, jag lovar), promenader i svampskogen (det tar timtal att rensa skiten sen!), hästarna som med fladdrande manar ser ljuvliga ut i hagen dom äter och bajsar varenda dag till och med på julafton och katten är inte alls lika mjuk när den ska knölas in i transportburen för veterinärbesök.


Till det här fantastiskt vackra och lugna livet på landet går det åt en hel del fordon. Det är inte precis så att man kan åka kommunalt. Man måste ha bilar och i dom tillbringar man många timmar. Hästtransporten nämner jag bara i förbifarten. Helst behöver man en traktor också men man kan ju inte ha allt och istället tackas högre makter för underbara traktormän och grannar.
Dessa fordon ska inte bara finnas dom ska funka också annars är man rökt, och betalas.


För att finansiera detta lugna liv på landet med ett gammalt renoveringsobjekt att bo i, djur att älska och lugnt läge bortom tätbebyggtområde behöver man oftast nån form av förvärvsarbete. Det är få förunnat att skita pengar. Tidsmässigt borde man kunna räkna ut med lilltån att det inte går ihop sig.
Inte på inredningstidningsvis, det är då ett som är säkert.


Vintern är vit och mysig och ett kapitel för sig som jag säkert får anledning att återkomma till.


Nu ska jag fortsätta mysa i min stora offerkofta tillsammans med min mansförkylning och smida vidare på planerna om en liten lägenhet, cykel och papegoja. En balkong vill jag i alla fall ha.


(Man kan heller inte gå och lägga sig och vara särskilt sjuk med denna livsstil, djuren äter även på sjukdagar)

6 kommentarer:

Lena sa...

Får man skriva ut den här å hänga på köksväggen?! =)

Team Åsgård sa...

Jamen visst, det vore mig en ära!:))
Undrar om den passar som korsstygnsbroderi också?

Vita drömmar och choklad/Milla sa...

Hahaha, du är duktig att skriva :)


Trevlig kväll på dig!
Kram Milla

Sabina sa...

hej! trevligt att du gillar vår blogg, tanken är att jag ska berätta om husbygget/flytten vårt och lite ditt och datt!

Våra grannar har två hästar som jag tittat till då och då! Tyvärr är jag allergisk både mot häst och hö, så man får beundra på avstånd! Ibland kan jag inte hålla mig och klappar dem lite = direkt och tvätta händerna! :-)

Vintage House sa...

Vilket härligt inlägg.....

ha en skön fredag och en härlig helg.....
kram
sandra

malvak sa...

gud vilka söta hästar du har !!kram kram från mig♥♥