Midsommarfirande och att vara som folk

Att vara som folk är väl inte direkt min bästa gren. Såhär i midsommartid haglar det av bilder på nätet av härligt somriga människor vid fantastiska buffébord, vackra klänningar skuttandes runt midsommarstänger och alla är lediga.
Typiskt mig att aldrig kunna vara som folk. Dagen tillbringades med att göra så lite som möjligt. Natten tillbringades på arbetet. Så är det att vara kommunalarbetare och nån måste ju se till att världen snurrar även på högtidsdagar.

Som så många andra dagar såg det ut ungefär såhär framåt eftermiddan:

Och såhär:

Nu har grannarna verkligt fått klart för sig att jag har mer än en skruv lös. Mina tider för ridning är tider då vanligt folk gör normala saker. Senaste tiden har jag ju mest varit ute och ridit när normalt folk sover. Det har då varit kolmörkt i dom flesta hus jag passerat. Dom som inte masat sig fram till fönstret för att eventuellt i mörkret se att det är jag måste vara helt övertygade om att det finns en spökryttare i häraden.

På midsommarafton var jag ju naturligtvis tvungen att rida när normalt folk är på fest.
Gawin och jag tog vår korta runda. På den lilla biten lyckades vi räkna ihop till tre fester. Ja, det bor väldigt roligt folk här på skogen.
Redan efter en knapp kilometer kom vi till fest nummer ett. Där dansades det på gräsmattan och det var fullt med barn och Gawin ville också vara med.
Nummer två var sinnebilden av midsommarfest efter intag av snaps. Långbord på gräsmattan, händer i luften och skönsång. Vi passerade till Kim Larsen och fick en kör av "Glad midsommar" och Gawin tyckte att vi gott kunde gå fram och hälsa i alla fall.
Nummer tre hamnade vi mer mitt i. Glada ungdomar på tipspromenad som vi erbjöds deltaga i. En annan dag hade jag säkerligen gjort det och Gawin och jag var oense där ett tag. Han tyckte att mamman var mer än tråkig och tänkte minsann inte går därifrån också. Han talade tydligt om att här var det tredje gången gillt. Det var ju ändå midsommar och har man missat två fester så fick väl det räcka.

Väl hemma igen gjorde vi faktiskt som alla andra - grillade.

Foto: Käre maken...

Här följde vi traditionen och satt ute och frös. Det är märkligt att jag alltid ska bli så himla bra på kort. Hur som helt så var maten god, det var ju jag som lagat den även om maken stod vid grillen. Traditionsenligt.