onsdag 10 september 2014

Vilken dag!

Den här dagen går till minnesbankens pluskonto. Imorse kom en kär vän med sin häst. Vi tänkte ta en lugn ridtur och snacka och umgås och ha det trevligt. Det gjorde vi. Men man ska ju vara i nuet och läsa av vad som behövs nu. Nu blev lite trav på en fin skogsstig. Det där nuet blev väldigt kort. Kanonkuleponnyn tyckte att hon behövde lite galopp och det tycktes vara en bra idé uppför en backe för det är ju bra träning. Tjohooo! Nuet och vad som behövs anpassades snabbt till ponnyrace över stock och sten. Gräddbakelsen är en utmärkt busridningspartner. Säker på foten, snabb, smidig och har inte en tanke på alla grenarna som mamma får i ansiktet. Fysiskt är det här ingenting för henne hon bara rinner fram. Snubblar gör man bara inte!

Sånt här är ju så himla roligt! Ungefär som att åka pulka i en slalombacke fast bättre. Det är nog det bästa som finns iallafall i hästväg.
En del förståsigpåare och självutnämnda experter tycker nog att man inte ska ägna sig åt såna här oansvariga aktiviteter. Till er säger jag bara Skit På Er!!!

Att häst och ryttare litar på varann så pass och att göra det här i fysisk och mental balans är att ta ansvar. Det här kan man bara göra om man litar på varann och om man litar på varann mår hästen så mycket bättre i både kropp och själ. Det är att ta ansvar för sin häst!
(Jag är fullt medveten om att alla varken kan eller bör göra såna här grejer och det är också att ta ansvar)

Kan säga att både hästar och ryttare överlevde hela vägen hem, samtliga var mycket nöjda och glada. Jätteglada! Delad glädje är dubbel glädje och det blir mycket det när man är fyra stycken.
Sen käkade vi lunch.

Kvällen var magisk. Gawin och jag tog en svängom i rundcorallen och det gick så himla bra. Sådär så att tiden stod stilla i vår egen bubbla.

Idag är jag tacksam. Idag har jag kunnat ge mina hästar vad dom behöver. Jag har varit en förtroendefull och trygg ledare, jag har tagit kloka beslut och jag har gett mer än jag bett om. Vi har balans.

2 kommentarer:

Hannis sa...

Såna förstå-sig-påare ska man inte lyssna på när det gäller djur.
Allt handlar om tillit och känsla i min värld.
Det behöver ju inte vara rätt för någon annan.

Tänker på alla dom olika sätt att träna hund jag mött.
Allt från att rycka och slita till att spruta vatten på skällande hundar.
Om jag läser av min hund och ser vad han mår bra av när jag är en trygg ledare så är det huvudsaken.

Klart som 17 att man ska leka också!
En häst som får rusa fram en stund är härligt att se.
Frihet liksom...
Tror du fattar hur jag tänker=))

Team Åsgård sa...

Ja, du tänker nog som mig och jag som dig:))