Det går bra nästan jämt...

Här målar man på i godan ro och allt går som smort. Kulören blir så där bra som jag hade tänkt mig och det är ju så roligt att måla. Jag är nöjder och glader. Rollern rullar fint och jag blir vackert prickig i ansiktet. Då går strömmen. Som boende mitt ute i ingenting är jag ett med min pannlampa och den är lösningen på det mesta här ute i mörka skogen. Strömmen är tillbaka lagom till nästa varv. Då färgen tar slut innan väggen. Lovely...

Det var bara att gå och lägga sig i vredesmod. Nu blir det till att sätta sig i den alldeles för välanvända bilen då och åka till människobyn. Det är roligt nästan jämt.
Men det blir bra bara det blir målat...