Dagen idag, och igår

Sonens skor överlevde inte Bråvalla. Inte för att det var nåt fel på dom eller så för tvärt om har dom verkligt ställt upp och gjort sitt allra bästa. Man kan inte begära hur mycket som helst av ett par skor. Att utstå en 15-årings fötter, en Kiss-konsert och en festival ståendes längst fram på dom största banden och resten av tiden i lera är gott och väl ett livsverk så dom fick en hederlig begravning och ett par nya har införskaffats. Likadana förstås.

Gårdagskvällen ägnades åt utmockning av bäddar. Ni som gjort det vet vad det innebär i form av muskelanstängning, tid och kemisk rensning av luftvägar.
Jag har alltid fått höra att valacker pinkar så mycket och eftersom jag inte haft nån förr så har jag inget att jämföra med. Det har jag nu.
Det där måste vara en myt eller så har dom som säger så inte haft en rekorderlig pissmärr.

Den årliga utmockningen av bäddar ger uttrycket skitgöra verklig innebörd och efter det duger inte nån vanlig liten rengöring. Jag är inte nån storkonsument av skönhetsartiklar av nåt slag. Tvål och vatten och nån smörja vilken som helst som står närmast när nåt behöver smörjas in vart som helst. Dag- och nattkräm och sånt går ju inte att hålla på med.
Efter dylikt skitgöra går det dock åt lite grejer så ansiktsvatten tyckte jag kunde va bra. Det var väldigt va skitig och uppfrätt jag måste blivit tänkte jag så strävt och svidigt det blev. Ja, det blir så när man tar nagellacksborttagning istället. Nu är jag redigt exfolierad, gånger två.

Dagen idag har ägnats främst åt bågskytte. Mest från marken då kanonkuleponnyn i gräddbakelseskrud visst hade käkat raketbränsle. Det går både blixtsnabbt och blir väldigt luftiga gångarter då.

Nu ska jag ut och leta pilar...