Det blev en väldigt lång vintervila här pga dåligt underlag och andra komplikationer. Nu är vi igång och rider igen och som självutnämnd diktator för det här teamet så är det jag som lägger upp träningen. Så är det iallafall tänkt från mitt håll.
Eftersom jag fortfarande nojar över att Wiszca ramlade ner i ett väghål för två år sen så blir det en väldigt lång och lugn igångsättning för hennes del. Tycker jag. Det är hon minst sagt missnöjd över. Fy faan va trökigt säger hon. Wiszca, mammas lilla gräddbakelse och själs älskade vill göra allt jättefort. Blir det inte fartränder är det inge kul! Och det får jag minsann veta the hard way.
Gawin däremot är som en bra karl ska va. Han är rockstjärnesnygg, bredaxlad och långhårig, nöjd, glad och tacksam och tycker allt vi hittar på är jättekul. En ren fröjd att grensla!
Hur det går med skämtet i rundcorallen vill jag knappt tänka på. Men trägen vinner!